Nästan 3,5 år sen jag såg dig sist. Min bästavän som jag kunde sga allt till. Familjen jag alltid kom till när jag hade problem familjen som jag älskade snäppet under min egna. En mor och en dotter som ställde upp i vått och torrt. Tjejen som va som mig, vi delade på allt hästar fotboll fritid ja allt! Fyfan vad jag saknar dig vännen. Att någon människa skulle kuna göra dig så illa som det blev till slut den människan borde dö! Om jag hade svarat mitt i natten hade du bott kvar då? Hade jag kunnat hindra det som hände kunde jag vart den som stoppade honom? Jag kommer aldrig glömma den kvällen aldrig. Jag pratar inte så mkt om det men vänner men jämt med min familj. Dom älskade dig ja som om du vore en syster till mig. Jag kommer aldrig få uppleva tiden som den va förut det är omöjligt. Men jag har minnena kvar av dih Hanna. Det är dom jag får njuta av. Allt vi gjort det kommer ingen kuna slå.
Jagälskardig hjärtat!